STRF 90
DRÖNARFÖRSVAR

Det enda fordonet som skjuter tillbaka

Varje annat svenskt fordon är beroende av elektronisk krigföring och interceptordrönare för drönarförsvar. Strf 90 är annorlunda. Dess 40 mm Bofors avfyrar programmerbar 3P-ammunition — granaten detonerar på ett förinställt avstånd och skapar ett 10-meters fragmentmoln av volframskärvor. Mot en drönare på 500 meter innebär fragmentationsradien att en nästanträff fortfarande är en nedskjutning. Lisa 26 beräknar förskjutningen automatiskt: en 40 mm-granat vid 1 000 m/s når 500 meter på 0,5 sekunder, under vilka en 80 km/h drönare förflyttar sig 11 meter. Systemet lägger ett siktmärke på skyttens UTAAS-termiksikte.

Akustisk sensor — förvarning

Den akustiska sensorn på tornets tak detekterar multirotorlmotorljud (4–8 kHz signatur) på 400–800 meters avstånd. Den ger bäring inom ±15° — grovt men tillräckligt för att skytten ska traversera och söka termiskt. På 500 meter framträder en FPV-drönare som en varm punkt mot kall himmel på UTAAS. Sensorn ger 10–20 sekunders förvarning innan drönaren når anfallsavstånd — tillräckligt för skytten att förbereda 40 mm med 3P laddat.

Varför inte radar på CV90

Strf 90 har redan hård-döds-kapacitet via sin huvudkanon. Att lägga till RSP-72-radar och interceptordrönare skulle kosta 7 400 euro mer per fordon för marginell förbättring jämfört med direkt 40 mm-bekämpning. Radar motiveras på fordon som inte kan skjuta tillbaka (Strv 122, Archer). CV90 skjuter tillbaka. Tre tvåskottsseriekärvar på 3 sekunder mot 500 meter ger kombinerad nedskjutningssannolikhet över 93 procent.

40 mm 3P luftsprängning — drönargengagemangmatematik

Bofors 40 mm L/70 avfyrar 3P-ammunition (förfragmenterad, programmerbar, näransrör) vid 1 000 m/s mynningshastighet. 3P-granaten detonerar på förinställt avstånd (programmerat av kanonens eldledningssystem vid avfyrningsögonblicket) och skapar ett fragmentmoln med ungefär 10 meters dödlig radie mot drönarstora mål. Mot en drönare på 500 meters avstånd som rör sig vid 80 km/h vinkelrätt mot kanonen: anloppstiden är 0,5 sekunder. Under den halva sekunden förflyttar sig drönaren 11 meter lateralt. Fragmentmolnets 10 meters radie innebär att en träff kräver att sikta 11 meter framför drönaren — en förskjutningsvinkel på 1,3 grader.

Lisa 26 beräknar denna förskjutningsvinkel automatiskt från spårningsdata (avstånd, bäring, radialhastighet) och ballistiktabeller för 40 mm 3P-granaten. Skytten ser en grön cirkel på UTAAS-termiksiktet — cirkeln representerar den projekterade nedslagspunkten för 3P-detonationen. Skytten placerar cirkeln på målet och skjuter. En tvåskottssalva vid 300 skott/min cyklisk eldtakt skapar två överlappande fragmentmoln separerade med 3 meter — ökar den effektiva dödliga ytan med 40 procent. Tre tvåskottssalvor på 3 sekunder: kombinerad nedskjutningssannolikhet överstiger 93 procent mot en icke-manövrerande drönare.

Varför CV90 inte behöver interceptordrönare

Varje annat svenskt fordon i flottan (Strv 122, Archer, BV 206, Patgb-serien) är beroende av elektroniska motmedel och interceptordrönare för drönarförsvar eftersom inget av dem har ett vapensystem kapabelt att bekämpa ett 25 cm mål på 500 meters avstånd. Strf 90 är undantaget — dess 40 mm automatkanon med 3P-ammunition är specifikt konstruerad för denna bekämpningsgeometri. Att lägga till RSP-72-radar (3 200 euro) och interceptordrönare (2× 350 euro) till Strf 90 skulle kosta 7 400 euro per fordon för marginell förbättring av 40 mm:s direktbekämpningskapacitet.

Den akustiska sensorn (1 800 euro) ger förvarning: skytten hör "drönare detekterad, bäring 045" och traverserar tornet mot hotet. På 500 meter är drönaren synlig på UTAAS-termik — en varm punkt mot kall himmel. Skytten bekämpar med vapnet redan laddat och riktat. Total tid från akustisk detektion till bekämpning: 8–12 sekunder. Med interceptordrönare kräver samma bekämpning: radardetektion, interceptoravfyrning (1,5 sekunder), interceptorflyg till mål (2–6 sekunder) och kollision. Totalt: 4–8 sekunder — snabbare men dyrare och adderar systemkomplexitet. 40 mm-lösningen använder befintlig hårdvara, kräver inget ytterligare underhåll och fungerar oavsett MANET- eller Lisa 26-tillgänglighet.

Stridsfordon 90-plattformen representerar en unik möjlighet i den svenska fordonsflottan: ett stridsfordon som kan direkt bekämpa drönarhotet med sitt organiska vapensystem. Alla andra fordon kräver externa motmedel — Stridsfordon har redan svaret i sitt torn. Att maximera denna inneboende kapacitet genom AI-assisterad målanvisning är den mest kostnadseffektiva C-UAS-investeringen i hela flottan. Strf 90 är dessutom det enda fordonet som kan bekämpa drönarsvärmar — tre tvåskottssalvor på 3 sekunder mot tre separata mål ger möjlighet att nedkämpa en koordinerad attack.

← Ingår i C-UAS fordonsöversikt

Extern källa: Stridsfordon 90 – Wikipedia

Implementering

# Strf 90 40mm Air-Burst Lead Calculation
import math

def calculate_lead(target_range_m, target_speed_ms, target_bearing_deg,
                   muzzle_velocity_ms=1000):
    """Calculate 40mm 3P lead angle for aerial target."""
    # Time of flight
    tof = target_range_m / muzzle_velocity_ms
    
    # Target displacement during ToF
    displacement_m = target_speed_ms * tof
    
    # Lead angle
    lead_rad = math.atan2(displacement_m, target_range_m)
    lead_deg = math.degrees(lead_rad)
    
    # 3P fuse distance (program to detonate at target range)
    fuse_distance_m = target_range_m + displacement_m * 0.5  # Lead correction
    
    return {
        "lead_angle_deg": lead_deg,
        "tof_s": tof,
        "fuse_distance_m": fuse_distance_m,
        "kill_radius_m": 10  # 3P fragmentation radius
    }

# FPV drone at 500m, 80 km/h crossing
result = calculate_lead(500, 22.2, 90)
print(f"Lead: {result['lead_angle_deg']:.1f}°, ToF: {result['tof_s']:.3f}s")
print(f"Fuse: {result['fuse_distance_m']:.0f}m, Kill radius: {result['kill_radius_m']}m")

Svensk leveranskedja

Relaterade kapitel

Källor

BAE Systems CV90 Mk III specifikationer. Bofors 40 mm 3P ammunitionsdatablad. Försvarsmaktens skjuttabeller (offentliga).