LTE MESH
C2

LTE-mesh tillhandahåller en alternativ datalänk för drönaroperationer i områden med mobiltäckning. Denna sida täcker modemhårdvara, failover mellan ELRS och LTE, samt Fresnelzons-skillnaderna mellan markbaserade celllänkar och ELRS-relä via Fischer 26 med Starlink ombord.

ELRS kontra LTE

MANET 300 MHz (militärband) är den primära länken — den fungerar överallt, kräver ingen infrastruktur, hoppar frekvenser för att motstå störning och har testats utförligt i fält. Men den har begränsad bandbredd: tillräcklig för telemetri och detektionspaket, otillräcklig för strömmande video i realtid.

LTE (4G/5G) är den sekundära länken — högre bandbredd (videoströmning möjlig), lägre latens (30–80 ms jämfört med ELRS 7 ms för telemetri, men Starlink-reläet adderar 40 ms till ELRS-vägen), men kräver mobilmaster. I urbana miljöer (städer, militärbaser nära bebyggelse) finns celltäckning. I rurala Norrbotten eller bakom fientliga linjer finns den inte.

Båda länkarna överför detektionspaket simultant. Lisa 26 deduplicerar vid fusionslagret. Om ELRS faller (räckvidd, terräng, störning) fortsätter LTE-länken automatiskt. Om LTE faller (ingen täckning, mast förstörd) fortsätter ELRS. Drönaren tappar aldrig kontakt så länge endera länk fungerar.

Hårdvara

MANET-självorganisering

Silvus StreamCaster-radior bildar ett ad hoc-meshnätverk utan infrastruktur. Varje radio upptäcker grannar genom beacon-ramar som sänds varje sekund på den konfigurerade frekvensen. När två radior hör varandra upprättar de en dubbelriktad länk och utbyter routingtabeller. Inom 30 sekunder efter start konvergerar ett nätverk med 20 noder till en stabil routingtopologi där varje nod kan nå varje annan nod genom den optimala multihopp-vägen. Ingen konfigurationsserver, ingen IP-adresstilldelning, ingen manuell routing — nätverket självorganiserar.

Om en nod förstörs eller rör sig utanför räckvidden konvergerar meshen på nytt inom 5–30 sekunder. Angränsande noder detekterar den förlorade länken, tar bort den från sina routingtabeller och beräknar alternativa vägar. Trafik som flödade genom den förlorade noden dirigeras automatiskt om genom överlevande noder med högre hoppantal men bibehållen anslutning. Denna motståndskraft är den fundamentala fördelen över punkt-till-punkt-radio — att förlora ett relä i en stjärntopologi dödar all trafik genom det reläet, men att förlora en nod i en mesh försämrar enbart genomströmning.

Bandbreddshantering vid skalning

Att skala bortom 50 drönare kräver antingen bredare bandbreddsallokering (10 MHz kanalbredd fördubblar kapaciteten till 20 Mbps) eller frekvenssegmentering. Lisa 26 hanterar segmentering automatiskt: om bataljonsmeshen närmar sig 80 procents kapacitet rekommenderar den uppdelning i kompanivisa submesh med Fischer 26 som gateway. Varje submesh opererar på en annan centerfrekvens inom 140–600 MHz. QoS-prioritering säkerställer att kommandomeddelanden aldrig fördröjs av video — om mättnad uppstår reducerar videoströmmar kvaliteten medan kommandotrafik bibehåller full prioritet.

Meshresiliens under angrepp

Om en fiende förstör en MANET-nod (direkt träff på antenn, fordon förstört) konvergerar meshen runt den förlorade noden inom 5–30 sekunder. Under omkonvergeringen dirigeras trafik destinerad för eller genom den förlorade noden via alternativa vägar. Om den förlorade noden var ett kritiskt relä (den enda vägen mellan två delnätverk) avbryts anslutningen tills ett alternativt relä upprättas — Fischer 26 kan ompositionera sig för att fylla luckan, eller ett markfordon med MANET-kapacitet kan röra sig för att brygga de frånkopplade segmenten. Lisa 26 övervakar meshhälsan kontinuerligt och varnar när nodförluster skapar anslutningsluckor, med specifika rekommendationer för reläompositionering för att återställa full täckning.

MANET mesharkitektur

Silvus StreamCaster skapar ett självbildande, självläkande meshnätverk. Varje nod (drönare, fordon, markstation) agerar som både ändpunkt och relä. Om en nod går ned dirigeras trafiken automatiskt genom andra noder. Testad: 559-nodsnätverk med 100 procent synlighet inom 30 sekunder (Silvus demonstration, publicerad data). För Lisa 26 använder en typisk deployering 5–20 noder (3–10 drönare + markstationer + fordon). Meshen hanterar detta utan ansträngning.

Öppna den interaktiva uppdragsplaneraren →

Öppna den interaktiva länkbudgetkalkylatorn →

Implementering

# Silvus StreamCaster MANET Configuration
# Applied via silvus-cli on each node at deployment

# Basic MANET parameters
silvus-cli set frequency 300          # MHz (center)
silvus-cli set bandwidth 5            # MHz  
silvus-cli set tx-power 33            # dBm (2W)
silvus-cli set modulation OFDM        # Orthogonal FDM
silvus-cli set encryption AES256      # End-to-end
silvus-cli set fhss-mode adaptive     # Skip jammed channels
silvus-cli set mesh-mode ad-hoc       # Self-organizing
silvus-cli set max-retries 3          # Packet retry

# Load encryption key (from operator USB)
silvus-cli import-key /dev/shm/keys/manet.key

# Verify mesh connectivity
silvus-cli show neighbors
# Expected: 3-8 neighbors per node in brigade deployment
silvus-cli show routes
# Expected: all nodes reachable within 5-7 hops

Svensk leveranskedja

Källor

Quectel RM500Q-GL datablad (quectel.com). Waveshare Jetson bärarkortsdokumentation. ArduPilot cellulär telemetriguide (ardupilot.org). Lisa 26 duallänk failover-arkitektur (FSG-A internt, 2025).

Relaterade kapitel